Varför är så många intresserade av att veta om jag skall tävla eller inte, ställer jag mig ganska frågande till. Jag har knappt nämnt ett ord på bloggen om vare sig träning eller mat, och ännu mindre om tävlingar??
Plötsligt börjar massa nya, obekanta ”vänner” att höra av sig på facebook, via mail, sms, ja Gud vet fanimej snart dimper det väl ner ett brev i lådan här. Av erfarenhet vet jag att dessa självutnämnda ”vänner” försvinner lika fort som en flock råttor ur ett brinnande hus, när tävlingen är över, och hör inte av sig igen förrän det är dags för nästa tävling.
Se rubriken på detta inlägget: De jag vill skall veta – de vet, och har vetat detta sedan jag bestämde mig! (Lördagen den 26/9-2009, då Kim Torgersen ringde och frågade hur det gick på dieten. Precis i det tillfället satt jag med en och en halv liter sjokolatte-glass i knät och fattade ingenting??) Innan den 26/9 var jag alltså fortfarande fast besluten att inte tävla mer.
MEN….
Ja, jag skall tävla på veteran-VM nästa vecka!!
Men jag har inget som helst behov för att basunera ut detta till kreti och pleti, då just den här biten är en sån ”pyttepyttepytteliten” del av mitt liv och inte något jag går runt och pratar om! (Jag HATADE mig själv idag då jag blev tvungen att berätta det för två av lärarna, då VM-resan kraschar med två väldigt viktiga föreläsningar på skolan!)
Totalt sett är det tio personer jag valt att berätta det här för. (Exklusive de personer som sitter i NKF.) Delvis på grund av att det kanske aldrig skulle bli av och delvis för att jag varit riktigt j-vla sjuk en lång period och hade ingen aning om kroppen skulle klara av den påfrestning det innebär att genomföra en tävlingsdiet.
Nu, en vecka innan VM kan jag säga att det har gått relativt lätt.
Jag skriver relativt, eftersom det utåt sett tydligen ser ut som att jag har ”väldigt lätt för att komma iform”. (Fick den kommentaren senast igår, och jag blir lika j-kla provocerad varje gång…)
Vad innebär det att ”ha lätt för att komma iform?” egentligen? Att jag vet hur kroppen min fungerar och därmed kan anpassa kost och träning för att på ett effektivt sätt uppnå resultat? Anses den uppgiften vara enkel? Hur många år behöver man för att tillägna sig den kunskapen? Alla kroppar fungerar olika i olika faser av livet, och det är bara jag som vet, känner och upplever hur just min kropp fungerar.
När jag bestämde mig för att tävla var det under förutsättning att:
- Förberedelserna skulle inte under några omständigheter gå ut över Thomas eller Felicia. (Tror Thomas har fått en och annan ”fräsning” den sista veckan, men han ”är en snäll och förstående man, fast han är norrman…”)
- Förberedelserna skulle definitivt inte gå ut över min hälsa!! Det har den inte gjort, än så länge. Bortsett från några förkylningar osv…
- Förberedelserna skulle ABSOLUT inte gå ut över mina studier!!! Gud förbjude att en sketen tävling skulle prioriteras över min utbildning??? DÅ hade jag tappat både förstånd och förnuft???
Jag har gjort det bästa jag kan under de förutsättningar jag haft den här gången, och jag har inga som helst förväntningar inför VM. Det skall bli kul att som tävlande, få vara med och uppleva ett veteran-VM! Någon gång måste ju vara den första? 
I tillägg har jag Tea och Bjørgulf som stöttar och peppar mig då jag ”flippar” ur emellanåt! (Thomas är evinnerligt tacksam för att de påtagit sig den uppgiften!) Ni är guld värda bägge två, och jag ser fram emot att träffas på söndag! 
Över till något helt annat som är mycket mer inspirerande, nämligen skolan och spikkekursen vi hade idag!
Här är resultatet, fin va?
Ha en fin kväll!!
//Pia
